Upplysande översättning
Det kan tyckas som om allt går åt utför: demokratin, klimatet, konflikthanteringen. Och om man snävar in perspektivet till det svenska översättningsområdet ser vi att de reella arvoden har blivit lägre på grund av de senaste årens galopperande inflation, en minskad försäljning av tryckt översatt skönlitteratur på 30 procent sedan 2018, en ”läskris” som innebär att både barn och vuxna blir alltmer oförmögna att uppbåda den uppmärksamhet som krävs för att tillägna sig en bok, samt en för Sverige typisk teknikoptimism som har fått exempelvis Svenska Förläggareföreningens ordförande att önska att litterära översättare ska använda AI i sitt arbete och lett till att svenska förlag säljer ut rättigheter till de snabbt växande ljudbokstjänsterna. Kort sagt kan det kännas som om det enda sättet att behålla hoppet om mänskligheten och litteraturen är att gömma sig i sin filterbubbla och sluta ta del av det som händer utanför den. Som ett motgift till denna tendens har public service-bolaget SVT infört en mer positiv nyhetsrapportering. Varje sändning av nyhetsprogrammet Rapport avslutas numera med några ”ljusglimtar från runtom i landet”, där tittarna får ta del av framgångsrika forskningsprojekt, insamlingar startade av yngre medborgare och sociala initiativ som exempelvis ”tantparkour” eller pensionärer som är mentorer åt gymnasieelever. I samma anda vill jag lyfta fram en företeelse i den svenska översättarvärlden som ändå kan ge hopp om framtiden.
Det läsfrämjande projektet Världens läsare! går ut på att litterära översättare besöker skolor och bibliotek i områden med hög andel flerspråkiga barn. Projektet startades 2021 av medlemsorganisationen Översättarcentrum med inspiration av tyska Weltlesebühne, och sedan starten har över 3 000 barn och unga tagit del av översättarbesöken. Tanken är att flerspråkiga barn, främst på mellanstadiet, ska börja se sitt andra modersmål som en tillgång i samhället och uppmuntras att utveckla sina språkliga färdigheter. Det finns en idé om att ett andra språk kan konkurrera med majoritetsspråket, som gör att det av många förpassas till den privata sfären. Men goda kunskaper i modersmålet leder till bättre skolresultat i alla skolämnen, även svenska. Genom enkla språkövningar kring vardagliga företeelser som exempelvis maträtter på olika språk, listor över ord för ”tack” och kartläggning av var språken sitter i kroppen vidgar översättarna på ett lekfullt sätt barnens intresse för språk och bekräftar deras kompetens. Utöver översättarbesöken ingår även workshoppar utanför skoltid för lite äldre barn och ungdomar. I dagsläget erbjuds dessa i undertextning, mangaöversättning och ”Vi möts i språket” – en workshop där föräldrar och barn översätter tillsammans.
©Översättarcentrum
Responsen från såväl bibliotekarier och lärare som barnen själva har varit överväldigande. ”Det kändes som att översättarna verkligen nådde fram och att eleverna stärktes i sin flerspråkighet, vilket märktes när alla elever fick räkna upp sina språk”, säger Amanda Ahlerup, barnbibliotekarie i Lund. När barnen besöker biblioteket får de även tillfälle att botanisera bland böckerna på mångspråkshyllan. Av utvärderingarna framgår att besöken har lett till att elever visat större intresse för sina modersmål och eftersökt böcker på dessa språk. Även översättarna upplever att de bidrar genom att vara positiva exempel på hur man kan använda sina språkkunskaper och att översättarbesöken utgör ett välkommet avbrott i vardagen.
För att återknyta till den inledande dystra lägesrapporten, som innebär att litterära översättares försörjningssituation har blivit alltmer prekär, utgör engagemanget i Världens läsare! – utöver att vara berikande och meningsfullt – ett arbetstillfälle för de medverkande översättarna. Till en början finansierades projektet enbart av Statens kulturråd, men har nu även stöd från Västra Götalandsregionen, Region Skåne och Stiftelsen Natur & Kultur. Finansieringen är tryggad under hela 2025, men projektet har ännu inte något löpande stöd. ”I framtiden hoppas jag att fler barn ska få upp ögonen för att läsa och skriva på sina olika språk”, säger projektledaren Roza Ghaleh Dar. ”Vi vill få språken att arbeta tillsammans istället för att ställa dem mot varandra, som det kan se ut idag när vi värderar språk olika högt i samhället.”
©Översättarcentrum
Personligen tror jag att vi alla, inte bara litterära översättare, kommer att behöva arbeta mer samhällstillvänt för att ta oss genom framtida kriser. En vän till mig sa nyligen: ”Om världen ändå ska gå under kan vi lika gärna ägna oss åt konst. Förr eller senare kommer alla i väst ändå att behöva ställa om till mer praktiska yrken inom vård och jordbruk.” Hennes ord fick mig att fundera på vad jag egentligen vill uträtta här i världen, som människa och kulturarbetare. Och svaret blir att jag vill utöva min (översättnings)konst, men inom nätverk som bidrar till hållbara strukturer och samhällsgemenskap. Projekt som Världens läsare! är helt avgörande för att det ska vara möjligt, för att konstnärliga kunskaper ska kunna nå ut och göra nytta, och för att vi ska känna oss lite mindre ensamma i vår önskan om förändring.
